Den är omnämnd för att vara den svåraste skivan att få tag på i Sverige; Rävjunks "Uppsala stadshotell brinner". Det tror jag på. Jag har sett den en gång på Tradera. Men jag hade inte ens råd att lägga ett skambud."Uppsala stadshotell brinner" är den snyggaste killen/tjejen på skolgården. Själv är man den finnige och glasögonprydde idioten som bara står och glor på sin cykel som någon har hissat upp i flaggstången. Det är inte att tänka på att fråga chans. Det finns inte.
Men jo, nu gör det faktiskt det. "Uppsala stadshotell brinner" har kommit på CD. Och tydligen kom skivan redan någon gång i mars. Record Heaven har släppt den. Jag höll på att skita på mig av lycka när jag såg det. Jag berättade det för Ingemar, som tittade in i studion och hämtade lite seriealbum (om du läser detta Ingemar: plastfickorna! Alla plastfickorna ligger hos mig också), men han fnös bara hånfullt. Antagligen klarar han inte av gitarrgnissel. Det var i vart fall vad kärestan klagade på nio minuter in i bonusspåret "Naturbarn". Då var det tolv minuter kvar av "gnissel"… Jag är inte tillsammans med min käresta för hennes musiksmak. Och utan att ha frågat henne – så tror jag inte hon är tillsammans med mig för min musiksmak heller.
"Naturbarn" påminner rätt mycket om "Morrison’s lament", en Jimi Hendrix-inspelning där det sägs att en berusad Jim Morrison yrar överstyrt i en mikrofon i bakgrunden. Vet inte hur sant det är, men fan vad bra den låten är. Och "Naturbarn" äger ut den. FETT!
Antagligen blir det fler utgivningar av Rävjunk. Förhoppningsvis kommer även båda "Bohman, Bohman" ut på CD.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar