Det var Sandinista som sket på bordet!

För någon vecka sedan läste jag en artikel i Tidningen Frölunda om att det hade varit skadegörelse på ett minigolfkafé som ligger en bit från Frölunda Torg. Ägaren uttalade sig i artikeln och sa att han misstänkte att de skyldiga var ett tjejgäng som han tidigare avhyst. Han trodde att skadegörelsen var deras hämnd för att han sagt till dem. Det roliga var, tycker jag som inte äger kaféet och behöver städa där, att någon hade BAJSAT på ett av borden. Det lät ju först lite märkligt tyckte jag, men jag kunde ändå föreställa framför mig hur en av tjejerna i det lokala tjejgänget satt och klämde ut en varm bajskorv på ett av fikaborden. Hon med svart vågigt hår och vita mjukisbyxor.

Idag när jag hade varit och lämnat tillbaka några böcker och tittat efter ifall nya numret av Galago letat sig till biblioteket hörde jag ett mycket intressant samtal som motsäger kaféägarens misstankar. Det var när jag gled ned från Kulturhusets tegeltrappa som jag hörde några välbekanta alkoholister tala – underförstått – hur det var de som hade skitit på borden. Fulla som as förstås.

Självklart, tänkte jag. Det är så klart att det var alkisarna. Minigolfkaféet ligger mitt i deras revir. Jag fick ånyo en bild av händelsen, denna gång hur en av alkoholisterna – Sandinista – släntrar in och krystar ut en ljusbrun fyllediarré på ett av borden, ivrigt påhejad av sina garvande polare.

Jag, min dotter och min son åkte för övrigt spårvagn med krystmarodören för några veckor sedan. Medans jag var och köpte ett hundrakort att åka för, så skällde han på min tjej för att hon gungade på ett räcke för nära vägen. Något hon får göra för mig.

Måste erkänna att jag var tvungen att göra mig ett påhittat extra ärende till biblioteket bara för att lyssna lite mer på alkoholisternas samtal. Krystmarodören (det får bli hans nya smeknamn istället för Sandinista) var då borta, och hans garvande polare satt kvar med en kille som verkade rätt ordentlig till utseendet. Jag hörde dem snacka med en fet jävel (honom kallar jag för "Kåkfararen" eftersom han inte är fet utan bara så jävla överbyggd med muskler, vilka – antar jag – han har dragit på sig under ett tristessfängelsestraff; modell längre) och fråga om hur det varit på jobbet. Aha, de har jobb, tänkte jag. Intressant, kanske blir jag tvungen att låna lite fler böcker.

Hade Krystmarodören med sig papper tror ni? Eller ... han måste fan bara ha fyllebajsat och sedan dragit upp jeansen. Men varför just på ett bord? Hmm ... hur hade jag tänkt. På lördag ska jag ta med mig en filmkamera, en kasse 7,5 och rekonstruera.