The Day the Earth Stood Still 2

– JAG HAR NÄRT EN KAPITALIST VID MIN BARM, utbrister jag när min käresta förklarar att den rosa tröjan inte är en tenniströja utan en "piké" och en del av "backslickmodet". Okej. Det räcker. Åt helvete med den. Jag vill fan inte ha någon falsk jävla "backslickunge". En klassförrädare! Bestämt vill jag hävda att det finns en politisk agenda bakom modet med rosa pikétröjor.

Kärestan tycker det var bra att jag nekade honom den rosa piké-tröjan.
– Då slapp jag göra det, säger hon.

Under den äckliga delen av 1980-talet, den pastelliga, hade jag en rosa långärmad tröja. De kallades väl först för sweatshirt och sedan när de där tröjorna fanns med tryck, då hette de collagetröjor. Äckliga var de i vart fall. Köpte jag verkligen den där jävla tröjan själv? Antagligen var det morsan som prackade på mig den, för alla ungjävlar hade de där vedervärdiga fula pastellkläderna. Dessutom hade jag svarta lågskor i skinn, vita strumpor och kilförsedda jeans som slutade strax ovanför ankeln. Och hockeyfrilla. Suck ... ett mörkt stycke i både min och mänsklighetens historia. Den där utstyrseln var ju inget man medvetet valde. Helt plötsligt gick man omkring och såg ut sådär utan att veta hur det gick till. Man följde strömmen. Man anpassade sig.

Men det finns något som heter smak. Bengt Lindberg hade det och han lät inte sina barn gå omkring med vad som helst. Jag måste hindra min son från att drabbas av pikémodet. För lika lite som jag gillar gult, gillar jag rosa. Det är båda komplementfärger. Inget annat. Det är fult med rosa pikétröja kort och gott.

Men samtidigt. Jag ska agera som en konsument. Just nu finns det inget omedelbart behov av tröj-jäveln. Skolan är slut och ungarna har sommarlov. Konsumenter är tveksamma och gör som de alltid har gjort.
– Vad ska det vara bra för?
Det är mitt motto om ni undrar. Jag agerar på följande sätt:
– Rosa piké-tröja. Det har jag aldrig köpt innan. Vad ska det vara bra för?

Så, nu är saken utagerad. Blir det något märkvärdigt med rosa pikétröjor så blir det väl att man köper en sådan då. Som konsument. Efter det att sonen behöver en tröja, slinker den ned i korgen och hamnar i en påse vid kassan. Och helt plötsligt går sonen omkring med den, precis som jag gick omkring med min rosa tröj-jävel.

Åt helvete med modet!