VARNING: Flera av inläggen på denna blogg innehåller fler än 140 tecken!

lördag 4 augusti 2007

Jag gillar när jag har fel.

Förr fanns det en sajt på internet där folk från hela världen berättade om låttexter de missuppfattat. Sajten hade ett namn som anspelade på en textrad i Jimi Hendrix låt Purple Haze.

"Excuse me while I kiss the sky" sjunger Hendrix i en låt som handlade om ett drogrus. Men det fanns minst en person som trodde att Hendrix istället sjöng: "Excuse me while I kiss this guy". I den versionen får låten ett homosexuellt tema. Kanske sa det något om personen som hörde fel. Men samtidigt, låten kanske hade vunnit på ett annat tema. Tänk efter lite, jävla dumt hade det inte varit. Mer provocerande och vågat för sin tid.

Alla går väl vi mer eller mindre och bär på ett minne då man gick omkring och sjöng påhittsengelska till en för stunden populär låt. Man härmade och lärde sig. Ofta förekommer det även ett äldre syskon i den minnesbilden. Hånskrattande och bättre vetande.

Och hur gammal man än verkar bli, så säger man med jämna mellanrum:
– Ja-ha! Är det så det heter. Och jag som trodde man sa ...

Nu har det hänt i mitt liv. Igen. Det finns ett band som heter Hello Saferide. De spelar musik som jag för länge sedan slutat attraherats av. Deras namn finns för den intresserade att läsa lite här och där. Jag har väl sett deras namn skymta förbi i tidningen Sonic, som jag gjort några illustrationer till. En tidning som hårdnackat vägrar skriva om musik som jag lyssnar på. Den skriver bara om sådant som mina vänner lyssnar på. Mina snälla vänner som räcker upp handen innan de talar och aldrig är fulla offentligt (till skillnad från mig).

Hello Saferide. Jag trodde de hette "Sefredi". Hello Sefredi. Och jag trodde att Sefredi var ett efternamn på någon poet eller kanske en filosof. Eller kanske ett uttryck som "tjenare kungen" eller "hej landet".

Det var först under ett program av Sommartoppen som jag hörde att en programledare omnämnde dem som Saferide. Jag gick omedelbart och frågade min käresta om de verkligen hette Saferide. Och jo, det gjorde de. Hurså?

Igår berättade dessutom Fidde att bandnamnet anspelar på en taxiresa för kvinnor som vill komma hem säkert från krogen. Säkert. Det heter ju det där andra bandet hon, sångerskan, sjunger i. De som gör den där låten om våldtäkt. Den som är så jävla bra. Det bandet känner jag till. Jag kan i dem finna ett visst släktskap – om än väldigt avlägset – med band som M:40, Skitsystem och Wolfbrigade. Sådant som jag lyssnar på. Så Säkert känner jag till. De kan ju åtminstone vara lite arga. Kosta på sig en svordom. Snappa upp ett gemene-man-hot.

Nu, när jag har käkat frukost. Då kom det till mig. Sefredi! Det är ju han porrskådisen med ett kroniskt stånd. Han som var med i Catherine Breillats "Romance". Fast han heter förstås inte Sefredi, han heter Siffredi. Rocco Siffredi. "Hello Siffredi" – hade inte det varit bättre?

– Tycker han ja!

1 kommentar:

Anonym sa...

Rocco?