Del 1 i serien av vad som är värt att bevara av indien. Ej Indien.

Indiepop och grunge! Lyssna på de orden. Indiepop och grunge. Kan någon människa idag säga att de lyssnar på indiepop eller grunge utan att bemötas med ett gapskratt. Finns det något som är mer ute?

Jag hörde Per Persson på radio för några år sedan. Flera år sedan faktiskt. Något miffo i Vecko-Revyn (Emma Hamberg?) hade då placerat folkrock på utelistan. Därför samlade Per så klart ihop sitt Pack och gav sig ut på turné. När något är som mest ute, det är då man ska haka på, sa han. Per är en vis man.

Och jag är en Per-papegoja. Jag kan också. Därför tänker jag, när indiekulturen är som mest nedkyld, ta detta briljanta tillfälle i akt att studera landsortsfenomenet "indiekultur". En kultur som i Sverige snarades hårt i galgen några veckor innan Suede spelade på Melody i Stockholm i början på 90-talet.

1) Vad finns kvar av indiekulturen?
Svar: vilken ointressant fråga.

2) Vad bör finnas kvar av indiekulturen?
Svar: intressant fråga – tillåt mig fördjupa mig i ämnet:

Här och nu är kanske inte tillfälle för mig att erkänna att jag någonsin har befattat mig med indiekulturen. Utan jag påstår helt enkelt att jag nu hoppar på utetåget. Jag tänker inte förklara hur LOOPs "A Gilded Eternity" har hamnat i min skivsamling. Men, jag tänker däremot kort förklara varför den finns där nu: den är så jävla bra.
Loop spelar monoton rock, enkelt uttryckt. I indiekulturens glansdagar, innan den förödande och utsålda (som i sell-out) konserten i Stockholm, nämndes de i samma andetag som Stereolab och Spacemen 3. Men varför? De som lyssnade på Stereolab och Spacemen 3 var mesiga pojkar som gick i "mansgrupp" och förstod kvinnors känslor, eller tjejer som trodde det var häftigt med batikklänning. Vi som lyssnade på LOOP satt fast i ett missbruk, både av droger och musiken. Själv höll jag hårt om flaskan och trodde på fullt allvar att det var en demon som spelade den inledande basgången till "The Nail Will Burn".

Såklart jämfördes LOOP med Stooges och MC5. Det fanns – och tyvärr finns de fortfarande kvar – idioterna som hela tiden tappar MC5. MC5 är som herpes, man blir aldrig fri från det. Men Can, det tyska bandet som mest är kända för "Mother Sky" och för att ha inspirerat Joy Division, hade varit mer relevanta att tappa. Men de var inte tillräckligt "indie". Inte innan den där jävla konserten.

Idag, regerar OM och ISIS i samma skola. Och Pelican. Men ingen pratar indie. Utom indier.