"Vilse i pannkakan" har kommit ut på dvd. Jag hade förhandsbokat den med baktanken att äntligen få se hur Staffan Westerbergs teveserie slutar. Lekplatsen och skogen drog väl mer i mig som liten skrutt än vad teven gjorde; i vart fall har jag inget minne av hur den där serien slutade. Åt han upp pannkakan? Försvann han in i den? Vaknade han ur drömmen? Vad hände?
När jag ändå beställde en film, passade jag på att beställa lite andra grejer jag gått omkring och drömt om: Jack & Pedro, Urpo & Turpo och Turilas & Jäärä. Jag har en förkärlek för "&-figurer". Hederlig välarbetad stop-motion.
Jack & Pedro har jag tidigare hyllat på bloggen Smörätare. Nu har jag även den filmen på dvd. Och dottern min går omkring släpper citat som:
"HURRA FÖR KRIGSMAKTEN!"
och
"LAG OCH ORDNING SEGRAR TILL SLUT. UNDERBART!"
Det var ju ett tag populärt att skylla sina egna tillkortakommanden på Staffan Westerbergs "Vilse i pannkakan". Jag var aldrig en av dem. Inte heller dissade jag Manne, av den enkla anledningen att jag helt enkelt inte minns honom.
Det var någon vecka sedan min dotter och jag såg "Vilse i pannkakan". Nu, idag, vid frukosten ställer hon det fundamentalt viktiga frågan:
– Varför hade han ingen sylt på pannkakan?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
en pappa som ska beväpna sig och en dotter som hurrar för krigsmakten
vilket sammanträffande
Jovisst, sån är han ...åsså påstår han att han inte tog någon som helst skada av Pannkakan!
Personligen hyser jag inget agg mot Staffan Westberg utan skyller mitt pannkake-trauma på Thomas Wiehe.
/Storasyster
Westerberg, ska det förstås vara...
/Storasyster
Systrami, kan du inte beundra den jävla skåningen för att han kan sjunga "du dillar med maten du inte gi-i-ll-ar".
Jag kan inte ens skriva skiten utan att stuka fingrarna på tangentbordet
Jag såg Barnekow på bokmässan förresten. Pekade ut honom tydligt för lilltjejen och berättade att det var minsann han som producerat "Vilse i pannkakan". Som om hon brydde sig.
Mina barn, alltså dina barns kusiner, har alla tre roat sig med att sjunga:
Oootroligt roligt!
Vaddå?
Att storpotäten misste sin tå.
Min Gud! Varför lärde jag dom det?
Har man väl börjat går det inte att sluta!!!
/Storasyster
Skicka en kommentar